5+6 Sju sorters kakor

Efter en fantastisk semester hos min bästis på Nord Irland har jag funnit lite ny energi. Det tog några dagar att återhämta mig efter gott vin och sena kvällar men sen… som en blixt från klar himmel kom kreativiteten.
Jag har nu satt igång att virka. Ett fantastiskt sätt att slå ihjäl lite tid på, tid är ju något som jag har gott om för tillfället.
Eftersom jag är en hård och elak mamma har jag tagit beslutet att Bella inte skall ha plast-made-in-Kina- leksaker, kanske låter tokigt men jag är lite allergisk mot dessa ting. Det finns ju trots allt enormt mycket härliga leksaker både i trä och textil. Troligen så kommer jag få tumma på dessa regler längre fram men än så länge är det jag som bestämmer.

Som sagt, jag virkar. Fick av min goa syster ett litet virk-kit i julklapp som nu har legat och mognat tillräckligt länge i pysselskåpet.
Det blir kakor i alla dess former. Hittills har jag hunnit med Oreo, dröm med strössel, chokladboll och kanelbulle. Är ganska stolt över dessa verk!
Nu kan Bella och jag låtsas fika hela dagarna. Dessvärre tog hon den första kakan, smakade, grimaserade och sen kastade iväg den. När jag väldigt upprymd och stolt gav henne chokladbollen förstod hon direkt vad det var, en boll som hon skrattandes kastar runt i hela lägenheten och ropar ”oh hej”.
Men jag fortsätter att virka, hon har ju roligt med kakorna i alla fall. Även om det inte var riktigt det användningsområdet jag hade tänkt, men det är tur att det är någon i den här familjen som kan tänka outside the box.

4+1 Nådegåvor

Idag har vi varit med om något spännande. Jag och Bella var ute på torget och skulle införskaffa lite nödvändigheter. Sådant som min kära vän Andrea inte kan klara sig utan där hon bor på Nord Irland, som till exempel, ett speciellt bröd, grevéost och plast tandpetare. Då jag skall åka till henne imorgon var det i grevens tid att skaka fram detta överlevnadskitt.

För att återgå till det spännande vi varit med om så passade vi på att fika när vi ändå var och köpte bröd. Där sitter vi i godan ro på Gustafssons konditori och mumsar på en torr kanelbulle då det kommer in ett äldre par, för att inte säga gammalt. De hade köpt sig var sin ordentlig semla, de stannade till vid vårat bord och började prata med Bella. Oj vilken fin tös, vill du ha lite semla, bla, bla, bla. Hade då Bella varit lite mer haj på det svenska språket hade hon troligen svarat: Rå hit semlan, gubbe. Men som tur var så sa hon bara mamma och pekade på den stoltaste av alla mammor, mig.
Vidare satt vi och lekte med festis tetran och pratade lite. Då vände sig det äldre paret om och frågade om Bella ville ha en semla. Jag rodnade lite över detta försök till allmosor och svarade att vi redan hade fikat och att det nog räckte för Bella, men tack ändå.
När jag reste mig för påtåren kom en annan tant och lämnade en femma till Bella. ”Du är så fin lilla flicka så här får du en liten peng” rödflammig tackade jag för detta och sa till Bella att vi ska lägga den i sparbössan när vi kommer hem. Pedagogisk som jag är tog jag fram min plånbok och Bella la ner slanten där.
Strax efter kom tanten som hade erbjudit Bella en semla och gav henne en tjuga. Totalt knallröd i ansiktet tackade jag på Bellas vägnar och tog åter upp min plånbok så Bella kunde lägga ner sin sedel.

Det verkar som om vi kan tjäna stora pengar på detta lilla flickebarn. Jag kanske inte behöver något jobb, det räcker att vi går ut och fikar lite så kommer vi hem med extra kosing. Om vi kan fortsätta så här behöver jag inte oroa mig för att Bella inte skall ha råd med körkort när hon blir 18. Undrar om man kan bli anmäld om man utnyttjar dotterns fysionomi för att få pengar till levebröd? Det finns säkert någon § för det, bäst att passa sig.

3+1 värdighet

Det har nu gått tre veckor på min arbetslöshet och jag börjar redan bli rastlös. Så fort Bella ger mig en chans sitter jag vid datorn och letar jobb. Det finns jobb men jag vill ju att allt ska gå så jäkla snabbt. Har jag skickat in en ansökan så vill jag att de ska höra av sig omedelbart! De ska ropa: Espléndido, Henne ska vi ha!!! Precis som matadorerna i Ferdinand för sjutton.
Har inte arbetsgivarna bättre vett än att de förstår att jag är den bästa av alla sökande så kanske det inte är rätt ställe för mig. Huvudet högt! Japp, jag skall inte tappa humöret och deppa ihop för att alla företagare där ute inte förstår sitt eget bästa.
Jag sitter här och väntar vid korkeken tills de har tagit sitt förnuft till fånga.

Den enda som egentligen förstår mitt fulla värde är Bella. Vilken tur att jag kommer få lov att vara hennes coach, assistent och chef för en väldigt lång tid framöver. Inte heller kommer hon att kunna säga:
Du, morsan, nu går din provanställning ut inom kort. Som du kanske förstår har jag inte möjlighet att ha kvar dig. Du kan väl ta och lära upp någon annan de arbetsuppgifter du har och i slutet på månaden kan du städa ditt skrivbord. Hoppas du förstår, ha det så bra och lycka till i framtiden.
Bella skulle åtminstone ge mig ett saftigt avgångsvederlag :)

2+4 Effektivisera

Det är konstigt vad snabbt jag har vant mig vid att vara ledig. Bella är på dagis två dagar i veckan och dom mornarna tycker jag att det blir lite stressigt. Trots att jag lämnar henne 1½ timme senare än när jag arbetade.
Just nu är vi inne i hård potträning, vilket ger olika resultat varje dag. Ibland kan hon säga att hon vill sätta sig och då göra både a och A medan hon andra stunder kan vänta på att få blöja och då uträtta sina behov.
I morse så började hon åma sig och jag förstod ju direkt att det var dags för pottan men ungen vägrade att släppa frukost mackan. Det fanns inget annat att göra än att låta henne äta mackan samtidigt som hon satt på toa… Är det att effektivisera?